Det finns för få adresser, redan 2011 kan de ta slut. Här är lösningen som ska rädda internet.
I en ny publikation om DNS Internets vägvisare konstaterar Björn Raunio att antalet IP-adresser minskat och snart tar slut. Det är problematiskt då fler och fler elektroniska apparater behöver anslutas till internet. Ett nytt alternativ kallat IPV6 som ska bli internets räddning testas redan i Sverige av ledande operatörer. Men det finns en risk att äldre datorer inte kan komma åt internet i framtiden.
Internet drabbas av växtvärk
De senaste åren har antalet internetanslutna datorer ökat lavinartat. Ofta finns det flera datorer i ett hem då de har blivit billigare och lättare att använda. Sverige låg redan 2005 på en tredjeplats över flest datorer på invånare.
Varje apparat behöver ett eget unikt nummer, en IP-adress för att ansluta till internet. Det är dessa adresser som snart tar slut.
Nu är det inte längre bara datorer som ansluter till Internet. Din telefon, spelkonsoll och TV är exempel där anslutning till internet blivit standard och ofta ett krav.
IPV4 gammalt problem
När internet var ungt enades alla operatörer om en gemensam standard kallat IPV4. Det blev då möjligt för alla anslutna datorer att prata med varandra över hela världen, och hitta varandra med en unik IP-adress.
Långt ifrån alla datorer får en egen adress som finns i begränsad upplaga och ofta kostar extra. Därför används en teknik för att ”gömma” flera datorer bakom en enda publik adress genom NAT. Det sparar adresser men påverkar samtidigt trafik negativt som först måste passera genom en router och skickas till en intern adress. Exempelvis IP-telefoni får problem när enheten är osynlig för resten av Internet.
”I början av året fanns 34 ”buntar” kvar för hela världen. Nu är dom 28 och till årsskiftet är prognosen 25. Med den takten finns inga nya adresser att få om ca 2 år.” skriver Jörgen Eriksson på internetdagarna.se.
Räddningen för internet är här – IPV6
Ingenjörerna hos företaget Xerox PARC såg tidigt problemet och slog sina kloka huvuden ihop. Lösningen blev IPV6 som ger längre IP-adresser på 128 bitar istället för dagens 32 bitar. Det kan tyckas vara en enkel lösning men en ändring måste ske globalt, över hela internet med all utrustning och alla användare.
Fakta adresser: |
IPV4 4,2 miljarder unika adresser
IPV6 3,4 · 1038 unika adresser |
Lyckligtvis stöder dagens datorer redan IPV6. Förmodligen behöver du inte behöva göra något för att använda IPV6, det går automatiskt.
De som driver internets namnservrar får det stora ansvaret att aktivera IPV6 i sin utrustning. Teknikerna måste se över alla programvaror i sina nätverk och uppgradera där det behövs. Operatörerna som säljer internetanslutning måste också kunna erbjuda IPV6 till kunderna.
Gamla datorer hamnar utanför internet
I ett teknikskifte finns det alltid en del utrustning som inte klara av de nya kraven. Risken finns att gamla datorer och utrustning inte kan prata med varandra över IPV6. Om det blir ett teknikskifte efter 2011 visar det sig snabbt vilken utrustning som behöver uppgraderas.
Lösningen på problemet blir att använda både IPV4 och IPV6 samtidigt, s.k. ”dual stack”. Sunet tror att det finns ett behov i flera år, kanske fram till 2017. Då finns det gott om tid att byta ut gammal utrustning innan internet på allvar helt går över till IPV6.
Någon måste börja
Övergången till IPV6 har låtit vänta på sig. Operatörerna använder det gamla så länge som det går och bromsar utvecklingen till ett bättre internet. Torbjörn Eklöv citerar Douglas Adams på internetdagarna.se om ”NAP”, ”Någon Annans Problem”. Det är skrämmande likt debatten om förnybart bränsle fast på internet. Vi har snart slut på IP-adresser men kan inte gå över till ett bättre framtidssäkert alternativ, operatörernas gamla IP-adresser måste först ta slut.